Vi har väl alla känt av ensamhet någon gång. Jag menar inte den där självvalda ensamheten som vi kan behöva ibland, utan den där ensamheten som man kan hamna i utan att man vill. Känslan av att inte ha någon att dela fikastunden eller tankarna med. Ofrivillig ensamhet kan faktiskt påverka både den fysiska och psykiska hälsan negativt.
Kyrkan är en gemenskap av människor som har den kristna tron i centrum. Tron på Jesus delar vi, men i övrigt så kan vi vara ganska olika. Det är både en charm och en utmaning. Väldigt berikande och ibland lite påfrestande. Ändå är vi kallade till att vara kyrka tillsammans, i gemenskap med varandra. Då ingår det också att man får stötas och blötas mot varandra. Det hör liksom till relationer. Bibeln talar ganska ofta om relationella frågor. Paulus skriver till församlingen i Rom med uppmaningen att älska varandra och att till och med överträffa varandra i uppskattning och respekt:
Älska varandra uppriktigt. Avsky det onda, håll fast vid det goda. Var innerligt tillgivna varandra i syskonkärlek. Överträffa varandra i ömsesidig aktning. Var inte tröga när det gäller iver, var brinnande i anden, tjäna Herren. Var glada i hoppet, tåliga i lidandet, uthålliga i bönen. Hjälp de heliga med vad de behöver. Var ivriga att visa gästfrihet. Välsigna dem som förföljer er, välsigna och förbanna inte. Gläd er med dem som är glada, gråt med dem som gråter. Var eniga med varandra. Tänk inte på det som är högt utan håll er till det enkla. Var inte självkloka. Löna inte ont med ont. Tänk på det som är gott i alla människors ögon. Håll fred med alla människor så långt det är möjligt och beror på er. Romarbrevet 12:9–18.
Det är kloka ord från en man som mötte många påfrestningar under sitt liv och säkert hade anledning att tappa humöret många gånger. Orden kan kännas omöjliga att leva upp till i egen kraft. Jag tror inte heller det är meningen. Vi får helt enkelt be Gud om hjälp att älska varandra. Vi älskar därför att han först har älskat oss, står det i Första Johannesbrevet 5:19.
Nu öppnar vi Vardagsrummet på Opaltorget. Ett café och en mötesplats som vi önskar ska vara riktigt inbjudande och trivsam. Vi hoppas att många nya och gamla besökare ska hitta till Vardagsrummet. Slinka in för en kopp kaffe eller te, få känna sig hemma och få möjlighet att dela fikabordet med någon vän, ny eller gammal. Vi hoppas på många möten mellan människor, skratt och goda samtal. Välkommen att vara en del av gemenskapen!
Caroline Löfgren, pastor
